Hörneå bys hemsida www.becken.se
Triss i Häggström del 4 Umesläkten
Bild 1. Doktor Carl Häggströms fastighet som blev Strömsörs lanthushållningsskola. Foto: Hanna Bäckman, Nordmaling. Denna fastighet ligger till grund för de ursprungliga artiklarna i denna serie. Äldre släktingar Häggströmare fanns i området vilket Ann-Katrins utredning berättar om.
---ooOoo---
H:3 Umesläkten
Den minsta av dessa tre släkter härstammar från Johan Häggström f. 1708 (cirka) och Katarina Sikström f. 1719. Deras son Erik Häggström (1748 - 1809) var rådman och handlande, (en äldre beteckning av någon som ägnar sig åt köpmanskap, försäljning och dylikt) i Umeå stad. Han och makan Barbro Westling (1745 - 1809) fick flera barn men endast en av dem uppnådde vuxen ålder, sonen Johan Arendt. Sonen ifråga, Johan Arendt, finns inskriven i församlingsliggaren med hustru och två barn på kyrkorotan, (kyrkoförsamlingen) Umeå landsförsamling åren 1808 – 1817 så några ättlingar bör ha funnits.
Denna släkts historia blev som synes mycket kortare än de övrigas. Säkert finns mer att berätta även om denna släkt. Umesläktens vidare öde får dock vara okänt då det enligt Erik Modin, inte fanns något släktskap kartlagt mellan denna släkt och övriga två släkter. Jag har inte heller kunnat finna i kyrkböckerna att de var aktuella i Öre eller Håknäs på 1800-talet. Detta säger jag dock med viss reservation, för namnet Häggström är ett ganska vanligt efternamn i Västerbotten.
Ju mer jag gräver efter släkttrådar i hembygden, desto tydligare blir det att varje liv, stort som litet, har lämnat spår efter sig. Bakom varje namn i kyrkböckerna finns en människa med en historia, som ibland är väl värd att ägna några timmar letande i källorna. När jag hittar underlag i form av gamla skrifter och böcker på nätet om min hembygd, eller en avhandling om Strömsör, så väcks intresset ännu mer. I det här fallet en gård i Håknäs som förväxlats med Håknäs herrgård, en välbärgad bonde som också var riksdagsman för Lantmannapartiet och som fanns parallellt med Erik Häggström den äldre och den yngre, verksamma på Dalkarlså respektive Håknäs Såg.
Släktforskning för mig är något mer än en jakt på fakta, den blir en påminnelse om hur våra egna liv är sammanflätade med generationer före oss. Hur kommer vår generations levnad att bedömas av efterkommande generationer om si så där hundra år? Vad ska de basera sina bedömningar på? Sociala media? Eller något ”gammalt och dammigt” som böcker och tidningar? Jag tänker ju att släktträd och nedskrivet material kan vara bra att förse sina barn med.
Jag avslutar med ett citat ur Hasse Alfredssons låt om barna: ”Har dom kvar bruna bönor, har dom någonting alls? Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl. Men man hoppas att barna ändå får ett glas öl.”
Fast jag hoppas att julmust´n finns kvar till barna, och att julmusten ska vara gjord enligt originalreceptet!
Bild 2. Foto Ann-Katrin Lagnefeldt.
Källor: Västerbottens läns hembygdsförening - årsbok 1933/ Artikel av Erik Modin Människor och verksamheter i Vallen under hundra år: Ketty Sjöström VBM / Hanna Bäckmans fotosamling Kyrkoböcker: husförhör Nordmalings församling åren 1800-1920/Arkiv Digital www.riksarkivet.se/sbl/artikel/13475 Runeberg.org
Ann-Katrin Lagnefeldt, 2025-12-30
---ooOoo---
Detta avslutar serien "Triss i Häggströms" - som blev hela fyra delar. // Redaktionen Gunnar Engström 2025-01-07
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se